Pamol istället för Panodil??

Om du tillåter att ditt Apotek byter ut din medicin mot ett generiskt billigare så skall du läsa det här.

Vill åter igen göra alla läsare uppmärksamma på att den billigare ersättningsmedicinen som erbjuds på apoteken kanske inte kommer med en försäkring. Personalen måhända kan säga att det är samma innehåll, till ett billigare pris, med annat namn och annan tillverkare… men du har ansvaret för dig själv och dina barn. Fråga alltid personalen på Apoteket om läkemedlet/tillverkaren är ansluten till LF.

Om de inte är det så låt dem behålla läkemedlet och kräv att få orginalet alltså det som läkaren skrivit ut till dig.

Utan Läkemedelsförsäkringen finns inget skydd vid allvarliga, kända biverkningar. Har själv talat med distriktssköterskor som inte hade en susning om det här och reaktionen var ”det är nog inte alla läkare som vet om det här heller”.

 Definition:   Generiska läkemedel eller generika är läkemedel som innehåller samman verksamma ämne(n) som ett originalläkemedel vilket förlorat sitt patentskydd och dokumentationsskydd (s.k. dataexklusivitet). De kan produceras av flera tillverkare och till lägre kostnader eftersom de kan godkännas utan att behöva upprepa de studier som visar läkemedlets effekt och säkerhet. I stället krävs att den som vill marknadsföra ett sådant läkemedel visar s.k. bioekvivalens, d.v.s. att de(t) verksamma ämnet/ämnena tas upp i kroppen på samma sätt som originalläkemedlet. Kraven vad det gäller kvalitetsdokumentation, d.v.s. tillverkning, kontroll, stabilitet etc. är desamma som för ett originalläkemedel.

Ett generiskt läkemedel kan precis som originalläkemedel ha ett fantasinamn, men ofta namnges de med substansnamnet (det generiska namnet) följt av namnet på det läkemedelsföretag som marknadsför läkemedlet.

Mats Magnusson
försäkringsjurist, Stockholm
mats.magnusson.44@gmail.com

I LT 11/2012 (sidan 529) lämnar Hans Dunér kloka synpunkter på ett begynnande svek mot konsumenter av läkemedel, förskrivna eller receptfria. Skyddet från Läkemedelsförsäkringen urholkas, och detta sker mycket diskret. Anledningen till detta syns vara ren och snöd vinning hos producent/importör och även landsting.

Skador på grund av biverkningar vid användning av läkemedel är stort ett problem. Skador på grund av förordnande eller utlämnande av läkemedel i strid med föreskrifter eller anvisningar kan enligt lag ersättas från Patientförsäkringen. Svårare biverkningar vid korrekt använda läkemedel kan ersättas från Läkemedelsförsäkringen. Okända biverkningar ersätts till stor del. Även väl kända biverkningar kan efter skälighetsbedömning ersättas om de är av en viss svårhetsgrad. Den sistnämnda ersättningsmöjligheten är unik för de nordiska länderna, med Sverige som föregångsland. Ersättningen grundas på ett frivillig ersättningsåtagande som är försäkrat i Läkemedelsförsäkringen (LFF Service AB), som även reglerar skadorna. Innan denna försäkring trädde i kraft hade inte någon genom domstolsprocess lyckats få ersättning för en skada orsakad av läkemedel. Orsaken är de stora svårigheterna att bevisa vårdslöshet hos producenten. Nu betalar Läkemedelsförsäkringen ut i snitt 35 miljoner kronor om året i ersättning. Den största delen av ersättningen avser just dessa svårare, kända biverkningar.

När undertecknad på apoteket konfronterades med problemet vid utbyte till annat läkemedel, som visade sig vara oförsäkrat, togs kontakt med KRKA Sverige AB, med moderbolaget (?) i Slovenien. Bolagets svenska vd svarade att de inte var med i den svenska läkemedelsförsäkringen, men att man hade andra försäkringar vid skador på patienter. På frågan om denna försäkring även täcker kända bieffekter (wellknown side-effects) blev svaret nej. Man »fick« inte teckna en svensk försäkring på order av moderbolaget i Slovenien. Att ett bolag avstår från att teckna en läkemedelsförsäkring bidrar självklart till möjligheter att hålla priset lågt.

Den sittande utredningen rörande vissa frågor om prissättning inom läkemedelsområdet (S 2011:07) har fått tilläggsdirektiv (Dir. 2011:82) med uppdrag att bland annat lämna ett författningsförslag avseende »vad som bör avses med ett godtagbart skydd hos en försäkring som är obligatorisk för att ett läkemedel ska ingå i läkemedelsförmånerna«. Detta och allt annat i utredningen ska vara klart till den 1 september i år.

Förhoppningsvis kan detta lösa problemet med oförsäkrade läkemedel. Om problem skulle uppstå med en obligatorisk försäkring finns en annan lösning att pröva. Införandet av den nuvarande försäkringen 1975 föregicks av långa diskussioner om hur man skulle få med alla producenter och importörer. Sedan några nordeuropeiska bolag visat ovilja att ansluta sig, diskuterades i utredningen möjligheten att föreskriva att det på förpackningar av oförsäkrade läkemedel klart skulle anges: »Detta läkemedel omfattas inte av Läkemedelsförsäkringen.« Dessa diskussioner bidrog till att anslutningen till försäkringen blev så gott som fullständig.

http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=18046

»Läkare känner inte ens till Läkemedelsförsäkringen«

Einar Perman

leg läkare, Stockholm

einar.perman@gmail.com

I ett brev i LT 11/2012 (sidan 529) påpekar Hans Dunér det förrädiska i att patienter som behandlas med läkemedel från vissa företag inte kan vända sig till Läkemedelsförsäkringen (LF) om de drabbas av en allvarlig biverkning. Det beror på att företagen i fråga inte anslutit sig till LF. Brevet pekar på svårigheterna för patienten att veta att ett läkemedel omfattas av LF eller är utbytt på apoteket mot annat läkemedel som också omfattas av LF. Jag delar helt hans uppfattning att alla patienter, om de tillfrågades, skulle föredra läkemedel från företag anslutna till LF. Hans Dunér skriver också: »Alla läkare är nog inte heller medvetna om att problemet finns.« Tyvärr känner många läkare inte ens till LF, trots att den funnits sedan 1978. Båda dessa problem bör åtgärdas eftersom detta är en fråga om patienters säkerhet och rättigheter. De som är ansvariga för läkarnas grundutbildning bör göra något åt saken.

TLV: Lösning kräver lagstiftning

Inger Erlandsson

chef för apoteksavdelningen på TLV

Det är en viktig fråga som Hans Dunér tar upp i LT 11/2012 (sidan 529), där han beskriver problemet med att alla läkemedelsföretag inte är anslutna till Läkemedelsförsäkringen (LF). En lösning kräver emellertid lagstiftning. TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, har därför tidigare uppmärksammat Socialdepartementet på detta. En statlig utredning under Socialdepartementet har nu regeringens uppdrag att ge förslag på hur en obligatorisk läkemedelsförsäkring ska utformas inom förmånerna.