onsdag 17 oktober 2012

Livsmedelsverket ratar smör i skolorna

På Livsmedelsverkets hemsida kan vi bl.a. läsa följande:

Varför tycker inte Livsmedelsverket att barn ska få smör i skolan?

Framför allt vill vi att det ska vara bra mat i skolan och våra råd handlar om mycket mer än vad barnen ska ha på smörgåsen. Det viktigaste är att maten är god så att barnen äter sig mätta på riktig mat. Lika viktigt är att barnen har tid att äta upp utan att stressa och att matsalsmiljön är trivsam.

Livsmedelsverket rekommenderar nyckelhålsmärkta fetter i skolan för att barn behöver rätt sorts fett. Barn som växer och utvecklas behöver de nyttiga fetter som finns i till exempel oljor, inte mättat fett som finns i smör. Samtidigt finns det plats för lite mättat fett, men då är det smartare att lägga det utrymmet på till exempel grädde i maten, för att göra den godare, än på smör till smörgåsen.

Rådet handlar alltså inte om att barn behöver dra ner på mängden fett.

Behöver inte barn mycket fett?

Barn behöver fett för att växa och må bra. Men det är en vanlig missuppfattning att barn behöver extra mycket fett. Barn över två år behöver inte mer fett än vuxna. De flesta barn i Sverige äter ungefär lagom mycket fett totalt sett. Problemet är att de allra flesta får för lite av de nyttiga fetterna.

Varför behöver barn fleromättat fett (omega-3 och omega-6)?

Barn behöver omega-3 och omega-6-fett för att hjärnan och synen ska utvecklas och fungera som de ska och för att kroppen ska kunna bygga upp och reparera celler. De behövs också för immunförsvaret. Kroppen kan inte själv tillverka omega-3 och omega-6 utan barn måste få i sig det via maten.

Är omega-6 farligt?

Nej, både omega-3 och omega-6 behövs i kroppen. Dessa fetter samspelar och det är därför viktigt att man får lagom mängd av båda. Forskning visar att risken för hjärt- och kärlsjukdom minskar om man byter ut smör och andra hårda fetter, som innehåller mycket mättat fett, mot olja och mjuka fetter som innehåller omega-3 och omega-6.

Är verkligen smör onyttigt?

En del säger att vetenskapen skulle ha svängt när det gäller synen på smör och mättat fett. Det är inte sant. Bland de experter världen över som forskar inom området finns en samsyn om att det inte är nyttigt att äta mycket smör och grädde, och att risken för hjärt- och kärlsjukdom minskar om man byter ut mättat fett mot fleromättat fett. Det vill säga det är bra att välja mjukt margarin, fet fisk och lättmjölk i stället för smör, feta charkprodukter, fet mjölk och grädde. Det gäller både barn och vuxna.


Finns det studier om fett och barns hälsa?

De flesta studier om fettkvalitet är gjorda på vuxna, men det finns några på barn också. Bland annat en omfattande finsk studie där man har följt barn sedan de var 7-8 månader gamla. Föräldrarna fick råd att ge barnen mat med bra fettkvalitet. Barnen är nu i 20-årsåldern och har följts genom åren. Mätningar visar att de barn som äter mindre mättat och mer fleromättat fett får bättre blodfetter och bättre insulinkänslighet, men det är inte förrän om 20-30 år som vi får veta om det också innebär att de har lägre risk att få hjärtinfarkt. Det vi vet är att riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar börjar utvecklas redan i barndomen och kan påverka kärlens elasticitet och graden av åderförfettning i vuxen ålder.
Läs mer om den finska studien på länken till höger.


Är tillsatserna i margariner farliga?

Alla tillsatser som används i Sverige är kontrollerade och godkända. Margarin är lite förenklat en blandning av olja och vatten eller mjölk. För att oljan ska bli bredbar och blanda sig med övriga ingredienser behövs tillsatser, till exempel lecitin som kommer från sojabönor och solrosfrön och har egenskapen att det löser sig i både vatten och fett. I lättmargariner tillsätts också stärkelse och konserveringsmedel för att få en bra konsistens på blandningen och för att förlänga hållbarheten. Det är olyckligt om man av rädsla för tillsatser väljer smör framför margarin, eftersom vi vet att man minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom om man ersätter mättat fett och transfett som finns i smör med fleromättat fett från oljor.


Källa: http://www.slv.se/sv/Fragor--svar/Fragor-och-svar/Mat-och-naring/Fragor-och-svar-om-smor-och-margarin-i-skolan/


Jag fick följande kommentar av EE:
Nu hävdar de igen att smör innehåller transfetter, det måste vi ifrågasätta. Man klumpar som vanligt ihop omega3 och omega3 samt omega3 och omega6. De borde tvingas redogöra för de studier man grundar dessa påståenden på, istället för att ständigt köra med "sammantaget" säger experterna enligt vetenskap och beprövad erfarenhet .... och experterna, det är som vanligt de själva. Den finska barnstudie man alltid refererar till, vilka interventioner är gjorda? för jag har svårt att tro att det enbart handlar om att byta ut smöret till omega6-fett. Har man ökat eller minskat även andra delar i kosten? Det vore förträffligt att kolla sjukdomspanorama och dödlighet på de nu vuxna barnens föräldrar, har någon gjort det? enkel registerstudie ju:-)


Själv vill jag tillägga:

När man läser saker som att barn över 2 år inte behöver mer fett än vuxna då förstår jag varför ungdomarna inte kan hållas ansvariga för sina handlingar för att deras hjärna fortfarande inte är utvecklad vid 20 års ålder. Tar man bort fettet när hjärnan växer så sker någonting.

Lecitinet i margarinet kommer med all sannolikhet ifrån genmodifierad soja och sedan borde man även titta på den mängd aceton och andra kemikalier som finns i margarinprodukterna men som av någon anledning inte noterats i innehållsförteckningen.

LMV vet någonting som forskare världen över tydligen  inte vet, citerar:
"Det är olyckligt om man av rädsla för tillsatser väljer smör framför margarin, eftersom vi vet att man minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom om man ersätter mättat fett och transfett som finns i smör med fleromättat fett från oljor."

Hoppla.... vem finansierade den finska studien och vad är det som gör att LMV väljer att följa just dessa hypoteser som sanna riktlinjer när det finns så många andra studier som säger något helt annat. Är studien gjord av oberoende forskare och hur gamla är de 2 åringarna idag som ingick i de här långsiktiga studierna och hur ser deras IQ ut?

Vilka är det som överlever en hjärtattack idag? Hur mycket fett och kolesterol har de i blodet LMV?


Ifallet med smör så väljer man en finsk studie men när det kommer till Gardasils finska studie så stänger man öronen. Som jag sagt tidigare: Forskare och läkare är fruktansvärt oeniga i detta ämne och det finns nog säkert lika många som förespråkar smör som margarin.

Frågan är bara: vem skall vinna?
Tillverkarna som gör störst förtjänster eller läkare som värnar barns utveckling och hälsa.


Se denna korta fel om smör:
http://www.filmarkivet.se/sv/Film/?movieid=586

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar